Meny

Reproduktiv hälsa

Reproduktiv och perinatal hälsa handlar om vården före, i samband med och efter barnafödande. Ett område som i takt med att vården blir allt mer avancerad, ställer höga krav på vårdpersonalens kunskap och kliniska kompetens.

De olika delprojekten inom denna forskningsinriktning fokuserar på erfarenheter av exempelvis behandlingar, vårdhändelser och reproduktiva trauman och hur dessa i sin tur påverkar hälsa och livskvalitet.

Aktuella forskningsprojekt

En metod för att öka kvinnornas egen diagnostiska säkerhet avseende fostrets rörelser

Minskade fosterrörelser i sen graviditet – förlossningsutfall

Att föda barn i vatten

Långvarig smärta efter graviditet och förlossning

Aspekter på information före information om fosterdiagnostik för kromosomavvikelser

Se flera projekt längre ner

Gravida kvinnors olika valmöjligheter kring information om fosterdiagnostik och deras reaktioner vid eventuella fosteravvikelse studeras inom detta område. Forskningen handlar även om fosterrörelser och möjligheterna att identifiera foster som riskerar att dö före födelsen. Vad har  vårdens betydelse för de som mister sitt barn i samband med förlossningen?

Studier pågår också om vattenförlossningar, barnmorskans bedömning, akut omhändertagande av det nyfödda barnet, långvarig smärta efter förlossning, ofrivillig barnlöshet och abort.

En metod för att öka kvinnornas egen diagnostiska säkerhet avseende fostrets rörelser

En interventionsstudie där 40 000 gravida kvinnor lottats till att erhålla, eller inte erhålla, information från barnmorskorna inom mödrahälsovården om Mindfetalness (en strukturerad observationsmetod av fostrets rörelser). I studien jämförs Apgar-poäng (ett mått på barnets hälsa direkt efter födelsen) mellan de två grupperna. Ökad kunskap om hur ett foster som är under risk att dö kan identifieras i tid, kan minska andelen barn som dör före födelsen.

Anna Akselsson Ingela Rådestad

Minskade fosterrörelser i sen graviditet - förlossningsutfall

Gravida kvinnor som sökte vård för minskade fosterrörelser under år 2014 i Stockholms län, tillfrågades om att besvara ett frågeformulär. Drygt 3000 kvinnor medverkar i studien och från Graviditetsregistret inhämtas information om graviditetsutfall. Om vi kan undvika att kvinnor väntar för länge innan de söker vård för minskade fosterrörelser (prehospital delay) kan andelen barn som dör före födelsen minska.

Ingela Rådestad

Att föda barn i vatten

Det övergripande syftet är att utvärdera vattenfödsel i en svensk kontext. Projektet innehåller kliniska utfallsvariabler där exempelvis vaginala bristningar och interventioner under förlossning jämförs mellan vattenfödslar och spontana vaginala födslar som inte skett i vatten. Likaså kommer förlossningsupplevelse och barnmorskans handläggning av vattenfödsel att jämföras med okomplicerade spontana vaginala födslar med hjälp av enkät och protokoll. Även vårdpersonalens kunskap och erfarenhet gällande vattenfödslar kommer att belysas. Projektet kommer att bidra med kunskap som kan vara till gagn både för barnmorskor som kan komma att handlägga vattenfödsel och för kvinnor som överväger eller väljer att föda barn i vatten.

Hanna Ulfsdottir Susanne Georgsson

Långvarig smärta efter graviditet och förlossning

Syftet är att kartlägga smärta efter graviditet och förlossning avseende prevalens, riskfaktorer, karakteristiska egenskaper och konsekvenser. Även hur kvinnor upplever och hanterar smärta och dess påverkan på sin livssituation samt vilka erfarenheter och upplevelser de har av vården kommer att undersökas. Två enkäter har besvarats av kvinnorna och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studien kommer att ge ett ökat medvetande hos både kvinnor och vårdpersonal om långvarig smärtproblematik efter graviditet och förlossning. Denna kunskap kan ligga till grund för riktlinjer för behandling och vård samt vara en utgångspunkt för framtida interventionsstudier.

Beata Molin och Susanne Georgsson

Aspekter på information före information om fosterdiagnostik för kromosomavvikelser

Syftet är att undersöka information och kunskap kopplat till fosterdiagnostik av kromosomavvikelser. Specifika syften är att undersöka varför kvinnor och deras partners väljer KUB-test, om kunskapen om Down’s syndrom påverkar valet av fosterundersökningar, vilken kunskap barnmorskor har om fosterdiagnostik och Down’s syndrom och vilken information som de blivande föräldrarna betraktar som viktigast. Enkäter har samlats in, intervjuer genomförs. Det är viktigt att blivande föräldrar får tillräckligt med information och kunskap för att kunna fatta informerade val om fosterdiagnostik.

Susanne Georgsson

”Mind the risk”

– Preferenser för risk information om prenatala undersökningar inom biomedicinsk forskning görs satsningar för att utveckla genetisk information relaterad till sjukdomsrisk och läkemedelseffekter. Den genetiska informationsteknologin erbjuder hopp om individualiserad behandling och förebyggande av sjukdom. Det finns också farhågor om social stigmatisering och förmedling av riskinformation som individen inte kan hantera. Det är angeläget att utreda de etiska och psyko-sociala implikationerna av den genetiska riskinformationen. Genom ett tvärvetenskapligt Europeiskt forskningsprogram utvecklas en begreppslig ram som tillsammans med empiriska studier av riskuppfattning och preferenser, en med fokus på fosterdiagnostik, ger vägledning för professionen, medborgare, patienter och lagstiftare som ska hantera genetisk riskinformation.

Susanne Georgsson

Etisk analys av bemötande inom obstetrik och gynekologi – analys av klagomål och professionens perspektiv

Klagomål som förekommer inom obstetriskt och gynekologisk vård kommer att studeras liksom hur patienter beskriver vårdens brister vad det gäller bemötande och kommunikation. Vidare undersöks hur professionen inom obstetrik och gynekologi ser på relationen till patienter, hur de tolkar olika etiska begrepp och hur dessa bör tillämpas i vården. Anmälningsfall granskas och läkare intervjuas. En ökad kunskap av vad patienterna upplever som problematiskt i vårdpersonalens bemötande behövs.

Susanne Georgsson

Kommunikation, coping och socialt nätverkande om infertilitet

Det övergripande syftet är att undersöka och beskriva kommunikation, coping och socialt nätverkande bland infertila kvinnor och män utifrån ett livsvärldsperspektiv. Tjugofem bloggar följs under tre år för att studera hur infertila kvinnor och män kommunicerar och hanterar sin situation. Kunskaper om detta kommer att ge ökad förståelse för hur infertila kvinnor och män söker kunskap och kommunicerar om sin infertila situation för att bättre kunna bemöta och stödja dem under en infertilitetsutredning och behandling.

Taina Sormunen, Margareta Westerbotn Bjöörn Fossum

Hur många barn får jag när jag blir stor? SWEPP: The Swedish Pregnancy Planning Study

Huvudsyftet är att utforska samband mellan graviditetsplanering och kvinnors hälsa och levnadsvanor före, under och efter graviditet. 3389 kvinnor rekryterades av sin barnmorska vid inskrivning i mödravård och fick svara på en enkät. Uppföljningar med postenkäter har gjorts i sen graviditet, och ett år efter beräknad förlossning. Projektet kommer öka kunskapen om betydelsen av graviditetsplanering och tydliggöra eventuellt behov av utökad vård och rådgivning inför graviditet.

Jenny Stern

Nyckeln till framgång – En kvalitativ studie om kvinnans och barnmorskans perspektiv på god preventivmedelsrådgivning

Syftet är att undersöka vad som kännetecknar god preventivmedelsrådgivning ur både kvinnans och barnmorskans perspektiv. Frågeställningar som bland annat kommer att studeras är: Vilka förväntningar och önskemål har kvinnor i reproduktiv ålder på god preventivmedelsrådgivning och vad barnmorskor anser kännetecknar god preventivmedelsrådgivning. Genom att belysa både vårdgivare och vårdtagares perspektiv på god preventivmedelsrådgivning är förhoppningen ytterst bidra till förbättrad rådgivning.

Jenny Stern

Hälsofrämjande arbete för mäns sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter

Syftet är att utforska stödjande och hindrande faktorer avseende svenskt hälsofrämjande arbete för mäns sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Kvalitativ granskning av nationella och regionala riktlinjer, fokusgrupper med barnmorskor och webbenkät till samtliga barnmorskor i ett landsting, kommer att genomföras. Projektet kommer att belysa förbättringsmöjligheter för hälsofrämjande arbete för mäns sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Jenny Stern

Singing Kangaroo - en familjecentrerad musikterapeutisk intervention med prematurt födda barn och deras föräldrar

Syftet är att undersöka om tidig musikterapeutisk intervention och att stötta föräldrars sång under hud mot hudvård, kan förbättra språkutvecklingen för prematurt födda barn samt stötta anknytning och tidigt samspel mellan barn och föräldrar. Prematura barn födda ˂ 32 GA inkluderas från tre sjukhus när de uppnått en ålder av 28 GA. Det finns ett behov av att utveckla interventioner som på ett naturligt sätt kan stötta barnens utveckling för att minska kognitiva problem och försenad språkutveckling hos prematurt födda barn.

Louise Eulau

Immediate skin-to-skin contact between parent and very preterm infants after birth: Effects on parents’ experiences, breastfeeding, physiological attunement and parent-infant interaction

Syftet är att undersöka om tidig hud mot hud kontakt kan bidra till bättre amningssiffror bland de för tidigt födda barnen, studera den fysiska involveringen mellan mödrar och deras spädbarn och studera om stressen minskar genom att jämföra cortisol prover mellan konventionellt vårdade och hud mot hud vårdade barn bland de för tidigt födda, samt interaktion mellan moder och spädbarn under det första året.

Sofia Zwedberg

Interprofessionellt lärande på en obstetrisk enhet

Syftet är att studera studenters upplevelse av peer learning samt interprofessionellt lärande inom obstetriken, föräldrars upplevelser av att ha studenter samt handledares både erfarenheter och upplevelser av handledning med två studenter samtidigt.

Sofia Zwedberg

 

Forskare inom Reproduktiv och perinatal hälsa
Doktorander inom Reproduktiv och perinatal hälsa
Nils om sin forskning

Nils Johansson

Curabitur blandit tempus porttitor. Donec ullamcorper nulla non metus auctor fringilla. Sed posuere consectetur est at lobortis. Duis mollis, est non commodo luctus, nisi erat porttitor ligula, eget lacinia odio sem nec elit. Cum sociis natoque penatibus et magnis dis parturient montes, nascetur ridiculus mus.

Denna webbsida använder cookies. Läs mer cookies och webbplatsen