English
Meny

Under forskarutbildningen

Hösten 2019 startade Sophiahemmet Högskolas forskarutbildning

Hur är det att vara doktorand?

"Det är lite som ett maratonlopp!"

Allmän studieplan

En allmän studieplan ska fastställas för respektive forskarutbildningsämne. Vid Sophiahemmet Högskola finns idag en allmän studieplan för forskarutbildningsämnet vårdvetenskap.

Den allmänna studieplanen är styrande för hela utbildningen och innehåller en ämnesbeskrivning, utbildningens mål och innehåll, ingående kurser samt grundläggande och särskilda behörighetskrav.
Forskarstuderanden ska genomföra utbildningen enligt den studieplan som antagits.

Kurser och utbildningsmoment

Kursdelen i forskarutbildningen finns beskriven i den Allmänna studieplanen. Kursdelen består av kurser och utbildningsmoment vid Sophiahemmet Högskola och kurser vid andra universitet och högskolor. För kurser examinerade vid andra universitet/högskolor bestäms poängantalet som ska rapporteras av studierektor för forskarutbildningen vid Sophiahemmet Högskola, vilket görs på forskarstuderandes begäran årsvis. Vilka kurser och utbildningsmoment den enskilde forskarstuderande ska genomgå och kunna räkna in i examen anges i ISP. Studierektor bedömer om momentet är poänggivande, och i så fall hur många poäng som skall ges, i samband med den årliga uppföljningen. Av studierektor godkända poäng registreras i Ladok.

Vid examination av forskarutbildningskurser och avhandling ska betygen godkänd eller underkänd ges. Examinator för kursdelen är professor eller minst docent-kompetent lärare. Kunskapskontroll sker genom muntlig eller skriftlig examination anordnad av kursledaren. Examinationen ska ske i förhållande till lärandemålen. Kursdeltagarna ges möjlighet att i kursvärdering ge uttryck för i vilken grad de anser att kursen svarat mot lärandemålen.

Tillgodoräknanden

Tillgodoräknande av utbildningsmoment kan prövas av studierektor för forskarutbildning på studentens egen begäran i varje enskilt fall.

Individuell studieplan (ISP)

Den antagne forskarstuderanden skall tillsammans med huvudhandledaren och cirka två månader efter antagning, i Antagningsnämnden presentera sin ISP och en vid behov reviderad forskningsplan för projektet som i möjligaste mån tydliggör avhandlingens frågeställningar, metoder och delprojekt.

Den individuella studieplanen är det dokument som styr den särskilda inriktning som varje enskild forskarstuderande har i sin forskarutbildning. Den skall innehålla en beskrivning av handledarnas kompetens, roll och ansvarsfördelning. Den skall också innehålla information om mentor, lärandemål, lärandeaktiviteter, obligatoriska och projektspecifika kurser på forskarutbildningsnivå, obligatoriska och valbara utbildningsaktiviteter, tidsplan och aktivitetsnivå, etiska aspekter kopplade till forskarutbildningsprojektet samt finansieringsplan. Det skall tydligt framgå om och i så fall hur forskarutbildningen ska kombineras med annan verksamhet (undervisning eller klinisk tjänstgöring), när årliga uppföljningar ska göras, när halvtidsseminarium skall genomföras för doktorander, och när licentiatexamen eller doktorsexamen beräknas genomföras.

Den forskarstuderande ansvarar för att ISP följs, och att eventuella avvikelser i ISP förankras hos huvudhandledaren och rapporteras till studierektor för forskarutbildningen. Detta görs genom att en reviderad ISP alltid skickas in i samband med den årliga uppföljningen.

Beslut som fastställer ISP vid studiestart tas av studierektor för forskarutbildningen baserat på förslag av Antagningsnämnden.

ISP-seminarium

Handlingar till ISP-seminarium i Antagningsnämnden skall ha inkommit till studierektor för forskarutbildningen senast två veckor innan det schemalagda seminariet, för vidarebefordran till Antagningsnämndens ledamöter senast en vecka innan mötet. Forskarstuderanden presenterar sin ISP samt aktuell forskningsplan vid ett seminarium i Antagningsnämnden cirka två månader efter registrering som forskarstuderande.

Den individuella studieplanen skall vid behov revideras vid den årliga uppföljningen som huvudhandledaren har med den forskarstuderande, och en aktuell ISP skickas in efter detta till studierektor tillsammans med den skriftliga rapporten från den årliga uppföljningen, enligt högskolans rutiner.

Mentor

Forskarstuderande på Sophiahemmet Högskola ska ha en disputerad mentor. Syftet är att studenten ska ha tillgång till en oberoende samtalspartner och en kontakt utanför den direkta forskningsmiljön. En mentor förväntas ge forskarstuderanden råd rörande exempelvis karriärplanering och kontakt med intressenter utanför Sophiahemmet Högskola. En mentor kan komma från en annan högskola eller universitet, eller andra samhällssektorer. Mentorn ska vara oberoende från både handledare och forskarstuderanden.

Mentorn utses på förslag av forskarstuderanden till studierektor för forskarutbildningen, inom ett år efter antagning till forskarutbildning. Forskarstuderanden ska ta initiativ till att träffas cirka två gånger per år. Mentorn inbjuds att närvara vid halvtidsseminariet och vid disputationen/examinationen.

Årlig uppföljning

Forskarutbildningen följs upp årligen. En skriftlig rapport inklusive en uppdaterad ISP och Ladok-utdrag skickas till studierektor för forskarutbildningen. Den årliga uppföljningen tar upp progression, avklarade moment, tidsplan och andra relevanta delar i forskarutbildningen som behöver revideras.

Vid varje uppföljning ska ISP fastställas på nytt av studierektor för forskarutbildningen och uppföljningen skall registreras i Ladok.

Ladok

Ladok är ett system för dokumentation av studieresultat för högskolestuderande i Sverige och gäller även forskarstuderande. Registrering och resultat som dokumenteras vid Sophiahemmet Högskola sker lokalt. Forskarstuderande anställda vid Sophiahemmet Högskola registreras i Ladok vid anställning/antagning, vidare rapporteras aktivitetsgrad, avslutade moment och finansiering halvårsvis.

Handledares övergripande ansvar

  • Huvudhandledaren har ett övergripande ansvar för handledningen vad gäller upplägg och genomförande av forskarutbildningen, forskningsprojekt, forskarutbildningskurser och andra moment
  • Huvudhandledaren ansvarar för att årlig uppföljning genomförs samt att halvtidsseminarium (för doktorander) och disputation planeras och genomförs
  • Huvudhandledaren ska säkerställa att forskarstuderanden rapporterar godkända moment enligt högskolans rutiner
  • Samtliga handledare ska bidra till forskarstuderandes lärande och att ISP följs.

Konflikthantering/misskötsamhet

Om problem eller konflikter uppstår i relationen mellan forskarstuderande och handledare skall ärendet hanteras i enlighet med högskolans gällande rutiner och processer. I första hand skall forskarstuderande och handledare själva försöka lösa den uppkomna situationen.

Om parterna inte är förmögna att lösa situationen skall studierektor kontaktas. Ytterligare resurser finns att tillgå via HR. Ansvarig prefekt skall alltid informeras om den uppkomna situationen.

Byte av handledare

Forskarstuderanden kan på begäran i undantagsfall och under speciella omständigheter, efter prövning byta handledare.

Jäv

Sophiahemmet Högskolas följer Vetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv. Jävsreglerna innefattar relationen mellan forskarstuderande och handledare samt relationen mellan forskarstuderande respektive handledare och halvtidsnämnd/opponent/betygsnämnd.

Jäv föreligger vid vetenskapligt samarbete (såsom deltagande, medsökande eller medbidragstagare i samma forskningsprojekt) och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. Samproduktion föreligger även om det endast är en gemensam artikel, men inte alltid vid medförfattarskap i publikation i multicenterstudier. Om ett nära och/eller omfattande samarbete förekommit kan jäv föreligga under en längre tid än fem år. Forskarstuderanden och huvudhandledare har en livslång jävssituation. Vid nära släktskap föreligger också jäv, och vid nära relationer av annan typ kan också jäv föreligga.

Vill du utveckla framtidens vård?

"Att gå en forskarutbildning på Sophiahemmet Högskola kommer att ge stora möjligheter att vara med och bidra till framtidens vård"

— Ingela Rådestad, dekan för forskning

Halvtidskontroll

En halvtidskontroll är obligatorisk för doktorander och ska planeras tillsammans med handledare. Kontrollen syftar till att granska kvaliteten i projektet, doktorandens progression mot lärandemålsuppfyllnad samt att vara ett stöd i fortsatt arbete. Halvtidskontrollen är ett offentligt seminarium där doktoranden presenterar projektets innehåll; syfte, bakgrund, metod och aktuellt resultat.

Halvtidskontrollen sker efter två års studier på helfart eller motsvarande efter godkännande från huvudhandledare. För att kunna genomföra kontrollen ska obligatoriska kurser ska vara genomförda och godkända (se den allmänna studieplanen).

Anmälan halvtidskontroll

Anmälan av halvtidskontroll görs till studierektor för forskarutbildningen och senast två månader innan planerat datum.

I ansökan föreslår huvudhandledaren tre granskare till en halvtidsnämnd. Granskarna ska vara ojäviga i förhållande till doktorand och handledare samt inte vara involverade i det pågående projektet. Studierektor för forskarutbildning fastställer halvtidsnämnden.

Inför halvtidskontrollen ska doktoranden sammanställa en halvtidssammanfattning på engelska språket bestående av följande delar:

  • litteraturöversikt av forskningsområdet (ca 8 sidor exkl. referenser)
  • lägesrapport av forskningsprojektet och av progressen i doktorandens lärande i relation till de individuella lärandemålen (2–4 sidor)
  • planering för fortsatt arbete (1–2 sidor)
  • reflektion över etiska överväganden inom projektet samt avhandlingens koppling till Agenda 2030 och till forskningsområdet Människan i sjukdom vård och hälsa (1-2 sidor).

Inför halvtidssammanfattningen ska doktoranden skicka in följande dokument enligt högskolans rutiner senast tre veckor före bokat seminarium:

  • halvtidssammanfattning (se ovan)
  • den senast fastställda individuella studieplan (ISP) inklusive forskningsplan, eller om viktiga förändringar gjorts sedan ettårsuppföljning av doktorand.
  • kopia av samtliga etiktillstånd (både ansökan och besluten)
  • eventuella publikationer och manuskript
  • utdrag ur Ladok

Halvtidsseminariet

Vid seminariet presenterar doktoranden projektets syfte, metod, en sammanfattning av resultat, uppnådda lärandemål och det planerade fortsatta arbetet. Därefter har nämnden och seminariedeltagarna möjlighet att ställa frågor och diskutera projektets fortgång. Presentationen ska hållas på engelska språket. Huvudhandledare eller annan forskare (minst docent) leder seminariet.

Uppföljningsmöte och rapportering

Efter seminariet sammanträder nämnden tillsammans med handledare och doktorand för att genomlysa doktorandens progression och planerat arbete. Ett halvtidsprotokoll ska fyllas i och signeras av samtliga ledamöter i nämnden och lämnas till studierektor för forskarutbildning. Doktorandens ISP ska uppdateras och fastställas på nytt. Studierektor för forskarutbildningen fastställer uppdaterad ISP.

Dekan för forskning
Programansvarig
Studierektor