English
Meny

Identifiering av biomarkörer för kronisk inflammation

Titel

Identifiering av biomarkörer för kronisk inflammation i bihålor och nedre luftvägar

Bakgrund

Att leva med kronisk rinosinuit (CRS) präglas av upprepade läkarbesök och ansträngande symtom såsom konstant nästäppa, andningsbesvär och nedsatt luktsinne. Sjukdomsförloppet består av en långvarig inflammation och svullnad i nässlemhinnan som irriterar och blockerar bihålegångarna. Behandling idag fokuserar främst på symtomlindring med avsvällande nässpray och anti-inflammatoriska kortikosteroider. Patienter med näspolyper svarar dessvärre sämre på sådana behandlingar. Näspolyper är vätskefyllda utbuktningar i näsans slemhinna som ofta kräver ett kirurgiskt ingrepp. Operationen utförs ofta flera gånger då polyperna växer tillbaka. De med sämre sjukdomsbild har i många fall samtidig astma och aspirin-överkänslighet. Orsaken till uppkomsten av polyper är hittills okänd. På senare tid har man sett att inflammationen i nässlemhinnan skiljer sig avsevärt från fall till fall. Således tror man att de med svårare symtom har en annan underliggande inflammation och i nuläget testas ett flertal nya biologiska läkemedel med avsikt att hämma specifika inflammatoriska reaktioner. Förhoppningen är att minska det kirurgiska behovet samt förbättra livskvalitén för patienterna.

Syfte

Syftet med projektet är att identifiera biomarkörer som kan urskilja mellan olika endotyper av CRS, baserat på karaktäristiska inflammatoriska reaktioner och kliniska fynd. Projektet avser även att undersöka hur dessa biomarkörer påverkas av nya biologiska läkemedel och om sjukdomsprogress eller fördelaktig behandlingseffekt kan förutspås på individnivå.

Metod

Ett flertal biologiska prover inhämtas pre- och postoperativt från patienter med eller utan CRS från Öron-näs-halskliniken, Sophiahemmet. Inflammatoriska biomarkörer mäts i blod, urin, saliv, nässekret och nässlemhinnevävnad, och korreleras mot svårighetsgrad av sjukdom och behandling med nya biologiska läkemedel. Sjukdomens svårighetsgrad kommer att beskrivas som omfattning av polyp(er), samtidiga luftvägskomorbiditeter och andra uppmätta kliniska fynd; minskat näsluftflöde, lungkapacitet, luktsinne samt hälsorelaterad livskvalitet.

Betydelse

Mycket forskning pågår för att försöka hitta alternativa behandlingsmetoder för patienter med CRS. Återväxt av polyper orsakar mycket obehag och sänkt livskvalitet hos patienter som behöver utsättas för upprepad näs-bihålekirurgi. Prediktiva biomarkörer kan användas på individnivå för att underlätta diagnosticeringsprocessen, men även förutspå vilken ny medicinsk behandling som är att föredra eller om patienten behöver utsättas för kirurgi.

Forskningshuvudman

Sophiahemmet högskola

Finansiär

Sophiahemmet Ideell Förenings stiftelser, och Astma och allergiförbundet

Kontakt

Projektledare: Maria Kumlin, Professor i medicinsk vetenskap, Sophiahemmet högskola. Forskargrupp: Marie Svedberg, Docent, Sophiahemmet högskola, Mattias Jangard, med dr, specialistläkare öron-, näs-, och halssjukdomar, Sophiahemmet, Michael Ryott, med dr, specialistläkare öron-, näs-, och halssjukdomar, Sophiahemmet, Axel Nordström, Doktorand, Sophiahemmet högskola