Marie Svedberg

Marie Svedberg är biträdande professor i medicinsk vetenskap vid Sophiahemmet Högskola. Hon har en bakgrund som farmaceut och lång erfarenhet av medicinsk forskning med fokus på biologiska mekanismer vid sjukdom och behandling. Hon disputerade vid Karolinska Institutet år 2005 med inriktning mot receptorfarmakologi och Alzheimers sjukdom.

Efter disputationen genomförde hon flera postdoktorala projekt där hon arbetade med hjärnavbildningstekniker, framför allt positronemissionstomografi (PET), samt med utveckling av potentiella biomarkörer för att visualisera sjukdomsprocesser i hjärnan. Därefter har hon varit verksam som senior lab manager vid Karolinska Institutet. Genom åren har Marie medverkat i ett flertal forskningsprojekt inom neurologiska och neurodegenerativa sjukdomar, samt neuropsykiatriska tillstånd såsom depression och bipolär sjukdom.

Hennes forskning utgår från ett farmaceutiskt perspektiv med fokus på biologiska markörer och läkemedelsrelaterade aspekter vid olika sjukdomstillstånd och inflammatoriska processer. Det övergripande målet med forskningen är att bidra till ökad kunskap om hur läkemedelsbehandling och biologiska markörer påverkar sjukdomsförlopp och funktion, med särskilt fokus på att stärka evidensbaserad, personcentrerad och kliniskt relevant vård.

Pågående projekt

Marie arbetar med kliniska prövningar i rollen som studiekoordinator, främst inom öron-, näs- och halssjukdomar, där biologiska läkemedel används för behandling av kronisk inflammation. Projekten syftar till att koppla biologiska markörer till kliniska utfall och livskvalitet samt att bidra till utvecklingen av mer individanpassade behandlingsstrategier.

Hon medverkar även i studier av stress- och inflammationsmarkörer vid kronisk inflammation samt i registerbaserad forskning som undersöker effekter och biverkningar av vanliga läkemedel hos äldre och sköra patienter med neuropsykiatriska och neurodegenerativa tillstånd. Inom pågående diabetesforskning utvärderas personcentrerad vård, kontinuerlig glukosmätning (CGM) och AI-baserad teknik med avseende på glykemisk kontroll, patientdelaktighet och välbefinnande.

Ett aktuellt forskningsområde är registerbaserade studier av samband mellan läkemedelsanvändning, inklusive polyfarmaci, och kvarstående neurologiska och psykiska symtom efter stroke, såsom fatigue, kognitiv svikt, depression och smärta, samt hur olika läkemedelsmönster är associerade med arbetsförmåga och återgång i arbete.