Meny

Långvariga sjukdomstillstånd

Vården vid långvariga sjukdomstillstånd är komplex och står inför stora utmaningar. Nya behandlingsmetoder och en växande befolkning kräver en ständig kompetensutveckling. Inom forsknings-inriktningen studeras patienternas upplevelser av vården och olika behandlingsmetoder i samband med långvariga sjukdomstillstånd. Målet är att förbättra omvårdnaden och utveckla nya metoder för att nå hälsa och livskvalitet och när bot inte är möjlig en värdig död.

Aktuella forskningsprojekt

Återgång i arbete efter allogen stamcellstransplantation

Rädsla för hypoglykemi hos personer med typ 1-diabetes

Preferenser för vård under livets sista tid och död i den vuxna befolkningen

Hinder vid behandling med CPAP

Fler projekt se längre ned.

Projekten fokuserar på patienters och närståendes upplevelser av att direkt eller indirekt leva med och vårdas för långvariga sjukdomstillstånd. Tanken är att ta fram metoder och modeller med syftet att vårda, behandla, förutsäga och förebygga sjukdomstillstånd och sträva efter hälsa. Forskningen sker inom områden som diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom, astma, hjärt- kärlsjukdom, cancer, reumatoid artrit, artros, svårläkta sår, långvariga infektioner och innefattar begrepp som stress, oro, egenvård, sömn och nutrition i samband med sjukdom och vård.

Återgång i arbete efter allogen stamcellstransplantation

Syftet är att få kunskap om arbete och sjukfrånvaro bland personer i yrkesverksamma åldrar som genomgått allogen stamcellstransplantation samt att identifiera faktorer som påverkar arbete och sjukfrånvaro. Resultaten av detta forskningsprojekt kommer att ge både vårdpersonal, arbetsgivare och Försäkringskassa mer och djupare förståelse för dessa personers framtida arbetssituation. Vidare kan denna kunskap bidra till att förbättra interventioner till stöd för yrkesinriktad rehabilitering av dessa patienter.

Karin Bergkvist, Agneta Wennman-Larsen

Patientens perspektiv på diabetesvården - utveckling av frågeformulär för Nationella diabetesregistret

Syftet är att utveckla och testa ett diabetesspecifikt frågeformulär för inhämtning av patientrapporterat utfall inom Nationella Diabetesregistret. Kvalitativa intervjuer med personer som har diabetes utgör grunden för frågeformuläret. Under utvecklingsprocessen har kognitiva intervjuer genomförts, expertpaneler och psykometrisk testning. Målsättningen är ett frågeformulär som kan bidra till bättre utvärdering av diabetesvården och som kan stärka den enskilda patientens roll.

Unn-Britt Johansson

Sjuksköterskeledd personcentrerad och hälsofrämjande uppföljning för patienter med claudicatio intermittens som genomgått kärlkirurgisk behandling

Syftet är att etablera och utvärdera ett personcentrerat och hälsofrämjande uppföljningsprogram i form av en sjuksköterskeledd mottagning för patienter med claudicatio intermittens (CI) som genomgått kärlkirurgisk behandling. Randomiserad kontrollerad studie; en kontrollgrupp som får sedvanlig uppföljning på kirurgisk mottagning och en interventionsgrupp som deltar i uppföljningsprogram. Utvärdering sker genom biomarkörer, enkäter, kvalitativa intervjuer och fokusgrupper. Patienter med CI förväntas få ett bättre omhändertagande och långsiktigt minskad risk för återinsjuknande i CI och för annan kardiovaskulär sjukdom och död

Unn-Britt Johansson

Sophia Step Study- en strukturerad metod för att öka daglig fysisk aktivitet hos personer med diabetes och prediabetes

Syftet med den randomiserade studien är att utvärdera en grupp- och individbaserad fysisk aktivitetsintervention med två olika intensiteter i interventionen gentemot sedvanlig vård hos personer med typ 2-diabetes och prediabetes. Biomarkörer, självregistrering av steg, accelerometer, antropometri, enkäter, kvalitativa intervjuer och fokusgrupper. Hälso- och sjukvården bör genom ett systematiskt arbetssätt öka sina insatser för att via evidensbaserade metoder stödja individer till att förändra sina levnadsvanor.

Jenny Rossen  Unn-Britt Johansson

Preferenser för vård under livets sista tid och död

Syftet med projektet är att undersöka preferenser för platsen för vård och död under livets sista tid och kopplat till detta vilka individuella, socioekonomiska och geografiska faktorer som är associerade med olika preferenser.

Cecilia Håkanson

Kvalitet och jämlikhet i vård under livets sista tre månader för vuxna personer med livsbegränsande sjukdom.

Syftet med det här projektet är att utveckla kunskap om olika aspekter av kvalitet och jämlikhet i vården under de tre sista månaderna av livet baserat på efterlevande närståendes erfarenheter. Projektet, som är ett doktorandprojekt, utgår från Ersta Sköndal Bräcke högskola, med Cecilia Håkanson som huvudhandledare.

Cecilia Håkanson

Hinder vid behandling med CPAP (Continuous Positive Airway Pressure)

CPAP på svenska betyder kontinuerlig övertrycksbehandling och i denna studie avses behandling av svår snarkning och sömnapné. Studien har tre syften: 1) Att klarlägga hur och när vanor rörande CPAP-behandling sker, 2) att identifiera och analysera faktorer som påverkar etableringen av sådana vanor och deras effekt på patientens följsamhet till behandlingen, samt 3) att kartlägga kommunikation mellan patient och vårdgivare utifrån vilka ämnen som tas upp, av vem och hur de diskuteras.

Bjöörn Fossum

Identitet, transgender, hälsa och välbefinnande

Transgender existerar I alla kulturer, men är olika accepterat; allt från att det uppfattas som att en person med transgenderidentitet har magiska förmågor till bestraffning, tvångsvård och uteslutning. Syftet med studien är att beskriva trender och teman i forskningslitteraturen som berör transgender mellan åren 1965 till 2015 med fokus på identitet, hälsa och välbefinnande samt förstå varför personer som har en transidentitet skattar sin psykiska hälsa så markant sämre än icke-transpersoner. En systematisk kartläggning av detta slag har aldrig tidigare gjorts och har troligtvis betydelse för att förstå diskriminering och utanförskap som nästan alla personer med denna identitet beskriver.

Bjöörn Fossum

Att leva med typ 1-diabetes och att tillämpa stresshanteringsstrategier som utgår ifrån Acceptance and Commitment Therapy (ACT)

Prediktiva markörer för skov vid inflammatorisk tarmsjukdom – betydelsen av stress, läkemedel eller ökad inflammation

Inflammatoriska ämnen i biologiska prover samt enkäter som kan påvisa stress används för att försöka finna orsak för skov vid inflammatorisk tarmsjukdom. Patienterna följs från akut försämring till förbättring och förväntad nytta är att kunna förutsäga och förebygga skov med rätt behandling i rätt tid.

Maria Kumlin

Markörer för stress och oro i saliv – kvantitativa mått som komplement till kvalitativa data

Genom att utveckla och validera metoder för att kunna mäta stress och oro i salivprover förväntas projektet kunna bidra med objektiva mått, som komplement eller ersättning till kvalitativa studier, att användas vid utvärdering av patienters psykologiska välbefinnande i samband med sjukdom och ohälsa.

Maria Kumlin

Biomarkörer vid kronisk inflammation i övre och nedre luftvägar -kartläggning av sjukdomsutveckling, behandlingseffekter och livskvalitet

Maria Kumlin

Orsaker till återväxt av polyper efter kirurgi – en jämförande studie med syfte att ersätta upprepad kirurgi med medicinsk behandling

Genom att upprätta en biobank med vävnad som avlägsnas vid näs-bihålekirurgi vid ÖNH-kliniken vid Sophiahemmet (polyper och nässlemhinna från patienter med eller utan bihåleinflammation) samt blod, urin och saliv från samma patienter söker vi identifiera de individer som får återväxt av näspolyper efter operation och som kan bli föremål för ny medicinsk behandling.

Maria Kumlin

Att leva i eget boende med en närstående som har neuropsykiatriskt symptom vid demens

Syftet är att få en djupare förståelse för närståendes erfarenheter av att leva med personer som har neuropsykiatriska symptom relaterad till demens av olika genes. Närstående intervjuas utifrån ett semistrukturerat formulär och insamlad data analyseras med innehållsanalys. Förväntad nytta är ökad insikt och en djupare förståelse för dessa personer och deras närstående.

Marie Tyrrell Bjöörn Fossum

Patienters sömn vid vård på akutsjukhus i Sverige – utifrån ett omvårdnadsperspektiv

Projektet syftar till att identifiera kunskapsluckor och kartlägga utvecklingsområden gällande patienters sömn vid vård på akutsjukhus utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Utgångspunkt för projektet är omvårdnadsvetenskap och resultatet av projektet kan därigenom bidra med kunskap kring patienters sömn, hur omvårdnad kring patienters sömn och sömnstörningar utövas samt hur sömnfrämjande arbete bedrivs vid akutsjukhus i Sverige.

Linda Gellerstedt

Effekter av mediyoga hos personer med paroxysmalt förmaksflimmer

Projektet omfattar randomiserade kontrollerade studier där personer med förmaksflimmer randomiseras till Mediyoga och/eller standardbehandling och variabler som livskvalitet, hormoner i hjärtmuskeln, inflammationsmarkörer och 24 timmars-EKG mäts. Den förväntade nyttan är att få en ökad förståelse för om mediyoga kan hjälpa patienter med förmaksflimmer.

Maria Wahlström

Sjukvårdspersonals bemötande av kvinnor med bröstcancer gällande (återgång i) arbete

Syftet är att utveckla, implementera och utvärdera en utbildningsintervention riktad till sjukvårdspersonal kring sjukfrånvaro och återgång i yrkesarbete baserad på en enkät om bemötande av kvinnor med bröstcancer. Förväntad nytta är en ökad kunskap om betydelsen av sjukvårdspersonals bemötande för möjlighet till (återgång i) arbete.

Agneta Wennman Larsson

Att identifiera brytpunkten när livet närmar sig slutet för personer med hemodialysbehandling

Det övergripande syftet är att studera kommunikation rörande prognos och vårdens inriktning mellan personal, patient och närstående inför och i samband med vård i livets slutskede vid kronisk hemodialysbehandling. Detta kan bidra till att öka personalens trygghet i att genoföra samtal som ger patienter och deras närstående en möjlighet att vara delaktiga i beslut och förbereda sig inför livets slutskede.

Lena Axelsson, Agneta Wennman-Larsen

Mäns upplevelser i samband med livsförlängande behandling vid kastraktionsrefraktär prostatacancer- PROCEED

Syftet är att studera vilka förväntningar män med livsförlängande behandling för prostatacancer har och hur de upplever att de vill, kan och får vara delaktiga i diskussioner och beslut rörande behandling och vård. Datainsamlingen sker med upprepade enkäter, journalgranskning och intervjuer. Projektet kan ge kunskap som kommer dessa patienter, deras närstående och personal som är delaktiga i dessa beslutsprocesser tillgodo.

Agneta Wennman-Larsen, Sandra Doveson, Maja Holm

Studier inom vård och omsorgsboende

Specifikt syftar projektet till att undersöka aktivitetsmönster hos personer med Alzheimers sjukdom. Vidare hur en vårdhund och dess förare interagerar med en svårt sjuk och döende person, samt omvårdnadsinterventioner för äldre personer efter posttraumatiska upplevelser.

Åke Grundberg, Åsa Craftman

Att utveckla en Person-Centrerad omvårdnadsmodell för patienter inom allogen stamcellstransplantation

Projektets övergripande syfte är att utveckla en person-centrerad omvårdnadsmodell inom allogen stamcellstransplantation och undersöka hur ett person-centrerat förhållningssätt påverkar patienters upplevelse och erfarenhet av förberedelse, symtom, egenvårdsbehov och transition vid svår sjukdom.

Katarina Holmberg, Karin Bergkvist

Metoder för att identifiera symtom och besvär hos patienter inom palliativ vård

Syfte är att utveckla och säkerställa möjligheter för personcentrerad symtomskattning hos patienter inom palliativ vård. Studier genomförs med översättning, kulturanpassning och validering av två olika symtomskattningsinstrument. Med säkerställda och tillförlitliga symtomskattningsinstrument kan en personcentrerad symtomidentifiering genomföras och vara en tydlig hjälp i vården.

Katarina Holmberg

Stöd till närstående i palliativ vård i samband med sorg

Syftet är att undersöka närståendes sorgereaktioner både före och efter en nära anhörigs död. Data har samlats in med hjälp av två olika mätinstrument som mäter sorgen före och efter dödsfallet. Vidare studeras hur en tidigare genomförd stödintervention för närstående under pågående palliativ vård påverkar närståendes sorg. Förväntad nytta är att underlätta för vårdpersonal att ge stöd till närstående både före och efter patientens död.

Maja Holm

Sambandet mellan demenssjukdom och diabetes – fokus på biomarkörer, prevention och livskvalitet

Det är känt sedan tidigare att det finns starka kopplingar mellan demenssjukdom och diabetes. Hypotesen är att hjärnan tar skada av höga blodsockerhalter och utvecklar insulinresistens som följd. Syftet med detta projekt är att identifiera vilka individer som senare i livet riskerar att utveckla demens. Vi kommer framförallt att inrikta oss på metoder för analys av fasteblodsocker, långtidsblodsocker samt insulin för att få en uppfattning om insulinresistens. I serum kommer enzymaktiviteter mätas. Målet med projektet är att utveckla diagnostiska markörer för att kunna diagnostisera demenssjukdom som t.ex. Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede.

Marie Svedberg

Forskning om lärande och lärendeprocesser

Överförbar kunskap genom grupphandledning av självständigt arbete

Projektet handlar om grupphandledning för studenter som skriver självständigt arbete (kandidatnivå), med fokus att studera processen innan, under och efter skriv- och handledningsförloppet. Dessutom undersöks vilken inverkan examensarbetet har för legitimerade sjuksköterskor ett-två år efter examen. Klickbart till

Ani Henttonen Bjöörn Fossum Margareta Westerbotn

Sjuksköterskestudenters utveckling av professionell yrkesidentitet

Syftet är att fördjupa kunskap och förståelse om betydelsen av läraktiviteter för sjuksköterskestudenters utveckling av professionell yrkesidentitet. Datainsamling sker med CASS-metodologin, samt via intervjuer. Studenternas professionella utveckling följs longitudinellt. Förväntad nytta är att studenten ges möjlighet att nå professionell insikt och förståelse kring hur teori och praktik knyts samman

Susanne Lundell Rudberg, Margareta Westerbotn

Sjuksköterske- och läkarstudenters professionella utveckling

Syftet är att fördjupa kunskap om läkar- och sjuksköterskestudenters professionella utveckling samt attityder till interprofessionellt lärande för att utveckla utbildningarna och stödja studenter i lärande och yrkesrollsutveckling. Den förväntade nyttan är att få ökad förståelse för hur studenter uppfattar sin kliniska utbildning samt ge kunskap om hur utbildningen bör utvecklas så kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för framtiden får den plats som det kräver.

Jan Nilsson

Hur väl förberedda sjuksköterskestudenter känner sig inför sin roll som sjuksköterska

Syftet är att studera samvariationen mellan sjuksköterskestudenters självskattning av professionell kompetens i slutet av sjuksköterskeutbildningens sista termin. Vidare undersöka variation av självskattad professionell kompetens över tid. Projektet utförs som en longitudinell enkätstudie med två kohorter(n=120) som följs under två år med tre datainsamlingstillfällen (base-line, 1 år samt 2 år). Projektet är tänkt att bidra till bättre kunskap om sjuksköterskestudenters och nyfärdiga sjuksköterskors upplevelse om sin kompetens för att utbildningen ska kunna utvecklas och anpassas.

Susanne Lundell Rudberg Margareta Westerbotn

Forskare inom Vård vid långvariga sjukdomstillstånd
Doktorander inom Vård vid långvariga sjukdomstillstånd
Denna webbsida använder cookies. Läs mer cookies och webbplatsen