Meny

Omedelbar hud mot hudkontakt mellan förälder och ett mycket för tidigt fött barn

Titel

Omedelbar hud mot hudkontakt mellan förälder och ett mycket för tidigt fött barn; effekter på föräldrars upplevelser, amning, fysiologisk samklang och interaktion mellan mor och barn

Bakgrund

Prematurfödsel och efterföljande sjukhusvistelse på en neonatal intensivvårdsavdelning är en omvälvande upplevelse för de flesta föräldrar och involverar oftast tidig separation och många barriärer för närhet mellan förälder och barn. Hud-mot-hudkontakt (HMH) är en vårdmetod som främjar både fysisk och emotionell närhet och studier visar fysiologiska och psykosociala fördelar med HMH för friska fullgångna såväl som stabila prematurer. Omedelbart efter födseln ses HMH stödja spädbarnens fysiologiska övergång från intra-till extrauterina livet samt främja amning och tidig bindning mellan förälder och barn, faktorer som kan ha en påverkan på hälsan både på kort och lång sikt. Kunskap saknas dock avseende fördelarna med omedelbar HMH efter födseln också för de minsta och ännu inte stabila prematurerna.

Studien är ett doktorandprojekt inom ramen för ”IPISTOS”-studien (Immediate parent-infant skin-to-skin study), en randomiserad kontrollerad multicenterstudie för barn mellan gestationsvecka 28 och33.

Syfte är att studera effekter av omedelbar hud-mot-hudkontakt för mycket för tidigt födda barn i samband med omställningen efter födelsen.

Metod

Barnen (n=150) randomiseras till att stabiliseras och vårdas de sex första timmarna i livet antingen hud-mot-hud med en förälder eller med konventionell vård i kuvös eller värmesäng. Den medicinska vården är densamma i båda grupperna, det är enbart platsen som skiljer. Efter de sex första timmarna uppmuntras hud-mot-hudvård i båda grupper enligt WHO’s rekommendationer. Studien pågår just nu på neonatalavdelningar på Karolinska och Stavanger Universitetssjukhus. Insamlade data kommer att analyseras med både kvalitativ och kvantitativ ansats.

Betydelse

I vår högteknologiska kontext är det av stor vikt att utveckla vårdmetoder som förbättrar inte bara överlevnaden, men också den psykosociala utvecklingen och hälsan hos det mycket för tidigt födda barnet. Om vår studie visar på positiva resultat, kommer vi ha identifierat en kostnadseffektiv vårdmetod i början på livet som bygger på föräldraengagemang och närhet mellan föräldrar och barn, med omedelbar gynnsam inverkan på vården av det mycket för tidigt födda barnet.

Forskningshuvudman

Medicinsk Enhet Neonatologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Finansiär

Forskarskolan i Vårdvetenskap (Karolinska Institutet) och Vetenskapsrådet

Forskargrupp

Forskargruppsledare Assistant Professor Wibke Jonas, Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet
Bi-handledare Sofia Zwedberg, Fil. Dr, lektor, Sophiahemmet Högskola m.fl.
Doktorand; Siri Lilliesköld, RN. Karolinska Universitetssjukhuset