English
Meny

En randomiserad kontrollerad studie av behandling för funktionsnedsättande nacksmärta

Stockholm Neck trial (STONE)

Titel

Stockholm Neck trial (STONE) – En randomiserad kontrollerad studie av behandling för funktionsnedsättande nacksmärta

Bakgrund

Årligen är 11-14% av den arbetande befolkningen begränsade i sina aktiviteter på grund av nacksmärta. Kunskapsläget om behandling, sjukdomsförlopp och hälsoekonomiska aspekter är bristfällig i dagsläget. Ofta rekommenderas massage och fysisk träning som behandling men vetenskapliga studier av hög kvalitet som studerat långtidseffekten av dessa metoder saknas.

Syfte

Att utvärdera effekten, behandlingsreaktioner samt kostnadseffektivitet av massage, massage i kombination med fysisk träning, och fysisk träning i jämförelse med rådgivning hos personer med subakut eller långvarig funktionsnedsättande nacksmärta, samt att beskriva förloppet av sådan nacksmärta under ett år.

Metoder

En randomiserad kontrollerad studie av 619 personer, 18-70 år, med ospecifik nacksmärta under minst 30 dagar, som lottades till massage, fysisk träning, massage kombinerad med fysisk träning eller rådgivning och följdes med enkäter och sms under ett år. Datainsamlingen pågick år 2014 – år 2016.
Projektet genomförs i samarbete med Center for Disability Prevention and Rehabilitation vid Ontario Tech University i Toronto, Kanada.

Betydelse

De första resultaten visar att de flesta deltagarna rapporterade en minskning av nacksmärta efter några månaders uppföljning, men en fjärdedel hade konstant eller fluktuerande högintensitet nacksmärta under ett år. Massage och en kombinerad behandling var mer effektivt än rådgivning på kort sikt för att minska smärtintensitet men inte på lång sikt. Fysisk träning var mer effektivt efter sex månader. De som fick massage, fysisk aktivitet eller kombinerad behandling rapporterade i högre grad en upplevd förbättring under ett år, än de som fick rådgivning. Andra frågeställningar som projektet besvarar är:

  • Vilken är förekomsten av behandlingsreaktioner, och hur ser risk-nyttaprofilen ut för interventionerna?
  • Vilken är kostnadseffektiviteten?
  • Vilka faktorer förutom behandling har betydelse för prognosen?
  • Skiljer sig behandlingseffekter och risker mellan subgrupper av patienter?

Forskningshuvudman

Karolinska Institutet

Finansiering

Vetenskapsrådet, FORTE, Forskarskolan i vårdvetenskap, Karolinska Institutet, Svenska Naprapatförbundet

Kontakt

Professor Eva Skillgate – Projektledare, Forskargruppsledare för Musculoskeletal & Sports Injury Epidemiology Center