Att leva med typ 1 diabetes

Titel

Att leva med typ 1 diabetes och att tillämpa stresshanteringsstrategier som utgår ifrån Acceptance and Commitment Therapy (ACT)

Bakgrund

Egenvården vid typ 1 diabetes är krävande och kan upplevas som en stor utmaning och börda för dem som lever med sjukdomen. Både nationella och internationella riktlinjer betonar vikten av att adressera psykologiska aspekter vid diabetes. Studier har också visat att vuxna personer som själva lever med typ 1 diabetes efterlyser inte bara praktiskt stöd från sjukvården i att leva med sjukdomen utan även emotionellt stöd. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en psykologisk behandlingsform som fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. Målet med ACT är att öka den psykologiska flexibiliteten och därigenom hitta meningsfulla, funktionella beteenden som leder fram till det liv som personen önskar leva.

Syfte

Det övergripande syftet för avhandlingsarbetet är att beskriva erfarenheter och upplevelser av hur det är att leva som vuxen med typ 1 diabetes och att i en RCT-studie utvärdera effekterna av ett ACT-baserat stresshanteringsprogram för vuxna personer med typ 1 diabetes. Avhandlingen syftar även till att psykometriskt utvärdera den svenska versionen av självskattningsformuläret Acceptance and Action Diabetes Questionnaire (AADQ) som mäter acceptans för diabetesrelaterade tankar och känslor.

Metod

Avhandlingen kommer att bestå av tre delstudier varav två är kvantitativa och en kvalitativ. Studien ”Diabetes i balans” är en longitudinell randomiserad kontrollerad studie med upprepade mätningar för att utvärdera effekt på glukoskontroll, egenvård och psykosociala faktorer vid svårkontrollerad typ 1-diabetes (HbA1c > 60 mmol/mol) hos vuxna personer. Delstudie två är en psykometrisk utvärdering av AADQ och den tredje studien ”Att leva med diabetes” är en kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie.

Betydelse

Införande av en behandlingsmetod som tydligt adresserar psykologiska aspekter vid diabetes och stressrelaterad problematik. Dessa frågor har enligt tidigare forskning otillräckligt utrymme i diabetesvården men är av betydelse för att främja glukoskontroll och hälsa vid diabetes. Projektet leder också till att diabetesvården erhåller ett psykometriskt validerat frågeformulär som mäter känslomässigt och kognitivt undvikande relaterat till diabetes. Vidare utökad kunskap om erfarenheter och upplevelser av att leva med diabetes samt kunskap om vilka behov av stöd och hjälp vuxna med typ 1 diabetes önskar från vården.

Forskningshuvudman

Ersta sjukhus

Finansiär

Diabetesfonden och Sophiahemmet ideell förening

Kontakt

Projektledare för avhandlingsarbetet: Unn-Britt Johansson, professor Sophiahemmet Högskola.
Forskargrupp: Therese Anderbro, universitetslektor, Stockholms universitet, Susanne Amsberg, högskolelektor, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Ingrid Wijk, doktorand, Sophiahemmet Högskola, Eva Toft, docent Ersta sjukhus och Karolinska Institutet, Fredrik Livheim, med dr, Karolinska Institutet.